Genom att studera den mikroskopiska strukturen hos levervävnad (leverhistologi) är det möjligt att utvärdera de olika abnormiteter som vanligtvis påträffas i primär skleroserande kolangit (PSC). Detta kan vara till hjälp för att fastställa svårighetsgraden och progressionen av PSC. Leverhistologi poängräknas i grader och stadier. Gradering representerar allvarighetsgraden av det underliggande sjukdomsförloppet, vilket mäts genom graden av inflammation och nekros (levercellers död).  Stadieindelning representerar sjukdomens progression, vilken mäts genom graden av ärrbildning (fibros) och levercirros.

Den låga allmänna förekomsten av PSC liksom dess kroniska sjukdomsförlopp förhindrar utvärderingen av solida kliniska slutpunkter, till exempel levertransplantation eller död. Därför används ”ersättningsslutpunkter”, till exempel Mayo riskpoäng och andra biokemiska och kliniska markörer, löpande i kliniska prövningar för PSC. Tyvärr har dessa ersättningsslutpunkter ännu inte utvärderats för PSC.

Det finns inga specifika histologiska poängräkningssystem för att poängräkna sjukdomsgrad och stadium för PSC. Denna studie utvecklades för att fastställa om poängräkningssystem, vilka utvecklats för andra leversjukdomar kan användas för att utvärdera graderingar och/eller stadieindelningar av PSC. Det specifika målet var att utvärdera om dessa andra poängräkningssystem var av förutsägbart värde i att förespå utfallet av PSC. I ett sådant fall kan leverhistologi komma att bli av betydelse för att utvärdera effektiviteten av behandling i terapeutiska kliniska prövningar, och den kan komma att användas som en ersättningsslutpunkt.

De system som användes var ishaksystemet (ursprungligen utvecklat för kronisk hepatit), ludwigsystemet (ursprungligen utvecklat för primär skleroserande kolangit)) och ett färskare system föreslaget av Nakanuma, återigen utvecklat för PBC. Fördelen med Nakanumas poängräkningssystem är att det tar med histologiska kännetecken i beräkningen. Dessa system delas med PSC. Tre slutpunkter definierades för att mäta utfallet av PSC: 1. Transplantationsfri överlevnad (en kombination av PSC-relaterad död, levertransplantation och utveckling av kolangiokarcinom) 2. Levertransplantation enbart 3. Utveckling av cirrosrelaterade symptom.

Sextiofyra nederländska PSC-patienter från den nederländska projektgruppen ”Epi PSC PBC[1]” var inkluderade (tio patienter var diagnostiserade med PSC med liten körtelgång). Alla patienter genomgick en leverbiopsi för att fastställa PSC-diagnos. I studien ingick 40 män och 24 kvinnor, varav 43 patienter även diagnostiserades med inflammatorisk tarmsjukdom, i vilken ulcerös kolit var den vanligaste. Elva patienter nådde en slutpunkt under studieperioden, tre diagnostiserades med kolangiokarcinom (två dog) och åtta patienter genomgick levertransplantation.

Med denna studie visade forskarna att de tre stadieindelningssystemen är prediktiva indikatorer för såväl slutpunkt 1: transplantationsfri överlevnad och slutpunkt som 2. Levertransplantation. Nakanumas stadieindelningssystem såg ut att ha det starkaste prediktiva värdet. En förklaring till detta kan vara att detta system inkluderar kännetecken som är specifika för PSC. Alla tre stadieindelningssystemen innebar att graden av fibros är en viktig parameter för att förutsäga sjukdomens troliga förlopp.

För att utvärdera om leverbiokemi kan återspegla graden av leverskada, när den mäts via leverbiopsi, utförde forskarna explorativa analyser för att fastställa om det finns ett samband mellan leverbiokemi och histologisk grad samt histologiskt stadium. Inga starka samband påträffades. Enligt forskarna tyder detta på att leverbiokemi inte återspeglar graden av histologisk skada i tillräckligt hög grad. De citerar en färsk studie av Queen o.a., vilken också visade att PSC-patienter kan ha allvarligt framskriden leversjukdom i uppsättningen av normal leverbiokemi.

Ett antal studier, inklusive den aktuella studien, indikerar att progression, samt även förbättrade histologiska graderingar och stadieindelningar kan utvärderas genom leverbiopsi. Denna studie visar att poängräkning av leverhistologi är av prognostiskt värde för att fastställa en sjukdoms utfall. Leverhistologi kan därför betraktas som en användbar markör för att utvärdera sjukdomsprogression i PSC.

Under det att forskarna noterar och diskuterar begränsningar i studien argumenterar de att det är både möjligt och kliniskt relevant att tillämpa Nakanumas, Ishaks och Ludwigs stadieindelningssystem i PSC. Histologi kan vara användbar som ersättningsslutpunkt i kliniska prövningar i PSC, men det behövs mer forskning i större multicentergrupper för att bekräfta dessa befintliga resultat.

Ordlista

Leverbiokemi: en grupp blodtester som upptäcker gallstas och skadade leverceller

Korrelation: ett statistiskt mått som indikerar i hur hög grad två eller fler variabler fluktuerar ihop

Effekt: förmågan att producera ett planerat eller önskat utfall

Fibros: förtjockningen och ärrbildningen av bindväv (stadieindelning)

Gradering: histologisk mätning av det underliggande sjukdomsförloppets allvarlighetsgrad, mätt som grad av nekroinflammatorisk aktivitet (mätt med en kategorisk skala)

Histologi: den vetenskapliga studien av den fina detaljen av biologiska celler och vävnader med hjälp av mikroskop för att titta på prover som har preparerats noggrant med hjälp av speciella metoder som kallas ”histologisk teknik”

Histopatologisk: mikroskopisk undersökning av vävnad för att studera manifestationer av sjukdom

Nekroinflammatorisk aktivitet: återspeglar graden av nekros och inflammation

Nekros: celldöd

Prognostisk: har att göra med eller har som mål att förutsäga det troliga förloppet av ett medicinskt tillstånd

Stadieindelning: histologisk mätning av ett sjukdomsförlopp, mätt genom graden av ärrbildning (fibros) och levercirros

Utvärdering: ett förlopp, genom vilket precisionen eller grundligheten av ett datainsamlingssystem eller instrument (till exempel stadieindelning, frågeformulär osv.) utvärderas avseende pålitlighet

——————————————————————————————————————————————————————-

Dr. Elisabeth M.G. de Vries (AMC Amsterdam, NL) har författat denna lekmannaartikel.

Redigerare: Valmae Y

Översättare: Angelica Kjellström

februari 2016

Den här artikeln baserar på den fullständiga artikeln:

Tillämplighet och prognostiskt värde av histologiska poängräkningssystem i primär skleroserande kolangit

J Hepatol. 2015 Nov;63(5):1212-9. doi: 10.1016/j.jhep.2015.06.008. Epub 2015 jun 18.

Elisabeth M.G. de Vries1, Joanne Verheij2, Stefan G. Hubscher3, Mariska M.G. Leeflang4, Kirsten Boonstra1, Ulrich Beuers1, Cyriel Y. Ponsioen1,

1 Gastroenterologi- och hepatologikliniken, Akademiska medicinska centret, Amsterdam, Nederländerna; 2 Patologikliniken,

Akademiska medicinska centret, Amsterdam, Nederländerna; 3 School of Cancer Sciences, Birminghams universitet och cellpatologiklinik, Queen Elizabeth-sjukhuset, Birmingham, Storbritannien; 4 Kliniken för klinisk epidemiologi, biostatistik och bioinformatik

Akademiska medicinska centret, Amsterdam, Nederländerna

Den här artikeln får kopieras fritt, när:

1   ”En artikel av PSC Patients Europe (PSCPatientsEurope.org)” omnämns

2   Länken/en hårdkopia skickas till PSC Patients Europe via info@PSCPatientsEurope.org

Vi kommer att samla in alla uppgifter avseende distributionen av artikeln och informera såväl författaren, olika forskare som andra intressenter om detta. Det kommer att bidra till vår strävan att kunna erbjuda allmänheten lekmannaversioner.

Har du några frågor avseende eller kommentarer om denna artikel? Skicka ett e-postmeddelande till info@pscpatientseurope.org. Tyckte du om att läsa den här artikeln? Vi uppskattar om du ”gillar” sidan ”PSC Patients Europe” på Facebook såväl som offentliggörandet av artikeln. Vi uppskattar om du kan tänka dig att donera något till PSC Patients Europe. Vi kommer att underrätta författaren om din respons och dina ”gillanden”.